Lösull = Enkel isolering
Att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det som lönar sig bäst om man vill minska kostnaderna för uppvärmningen av sitt hus. Men att ohämmat fylla på isoleringsmaterial får effekter som inte är önskvärda. Längst ner vid taket syns luftspaltens öppningar. Luftspalt rekommenderas vid isolering i snedtak men den får inte vara alltför stor eller öppen i nederkant så att vindsutrymmet kyls för mycket av uteluft.
En ny generation husägare står beredd att ta över gamla hus som ibland är dåligt isolerade. Under isoleringsvågen på 70-talet förstördes byggnadernas utseende i onödan av fasadrenoveringar och fönsterbyten. En kombination av statliga subventioner och marknadsföring från byggbranschen gjorde att ett behov av underhåll löstes genom en okänslig tilläggsisolering med ibland dålig lönsamhet.
Nu fokuserar man istället på att underhålla och att bygga sunt. Många nya hus har problem med mögel i kallvindar och i krypgrunder. Samma problem kan dyka upp i äldre hus när man tilläggsisolerar.
ISOLERING I VÄRLDSKLASS!
Vanliga frågor om lösull
Lönar det sig?
Den som vill förbättra isoleringen bör ta reda på om investeringen lönar sig. Till uppvärmningskostnaderna räknar man varmvattenförbrukningen som inte kan isoleras bort, liksom ventilationsluften som inte heller kan åtgärdas på ett enkelt sätt. Dessa två poster uppgår till hälften av värmekostnaderna för en modernt isolerad villa. Den andra halvan består av transmissionsförluster och fördelar sig på fyra ungefär lika stora poster nämligen golv, fönster, väggar och tak.
I ett äldre hus är andelen värme som förloras genom taket ofta större än den åttondel som här antyds. Genom att tilläggsisolera vindsbjälklaget påverkar man visserligen en mindre del av hela uppvärmningskostnaden – men det är enkelt och investeringen kan betala sig inom rimlig tid.
När man tilläggsisolerar vindsbjälklaget minskar värmeläckaget till vinden, där blir kallare. I väl isolerade hus är luften i vindsutrymmet lika kall som uteluften. Då råder samma förhållanden som utomhus vilket innebär att risken för mögeltillväxt är mycket stor i vårt fuktiga klimat. 80 procents relativ luftfuktighet är en kritisk gräns för att mögel ska trivas.
I äldre hus är isoleringen inte lika effektiv, temperaturen på vinden blir högre och fukten från uteluften torkar upp. En höjning av luftens temperatur med en grad sänker den relativa fuktigheten sex procent. Att hålla murstocken varm kan därför också ha stor betydelse för klimatet på vinden.
God ventilation på vinden och breda luftspalter i snedtak ansågs nyligen vara ett bra sätt att transportera bort fukt, men enligt en rapport från SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, är det bättre att istället ventilera så lite som möjligt för att på det sättet höja temperaturen i vindsutrymmet. Att kosta på sig ett litet värmeläckage såsom det alltid har varit i äldre hus är inte heller längre främmande. Man talar nu om att isoleringen i nya vindsbjälklag bör vara cirka 30 till 40 centimeter, på befintlig isolering.
Fukt inifrån?
Den fukt som alstras av husets invånare måste också avledas någonstans. Först och främst krävs mycket ventilation i bostadsrummen. Den fuktiga inomhusluften har kunnat tränga igenom tak och väggar på äldre hus eftersom de saknar invändig fuktspärr i form av plastfolie. Det har oftast inte varit något problem eftersom värmeläckaget samtidigt har torkat upp konstruktionen.
I moderna hus har man använt sig av en invändig ångspärr av plast. Isolering av mineralull, alltså stenull eller glasull, har ingen hygroskopisk förmåga – de kan inte ta åt sig och avge fukt. Kondensvatten kan rinna rakt igenom och samlas på ställen där det har svårt att torka ut.
Om man väljer isoleringsmaterial som är hygroskopiska och baserade på cellulosa, exempelvis returpapper, träfiber eller kutterspån, har huset bättre förutsättningar att ta hand om fukt. Då är inte heller plastfolie lika nödvändig och många väljer då ett mer genomsläppligt material som ångbroms, det kan vara en vindduk eller vindpapp.
Hur mycket isolering?
För att ge en bild av hur mycket material som går åt till en hyfsad isolering av huset har vi tagit fram några exempel som gäller för klimatet i Västsverige. Kostnaden för en måttligare grad av isolering är inte så stor som man kanske tror.
De två hygroskopiska materialen träfiber och returpapper har ungefär samma isoleringsvärde som mineralull. Nästan lika bra är sållade kutterspån med varunamnet Cuttercut. Vanligt sågspån har ungefär hälften så bra isoleringsvärde som övriga material. Men det finns många leverantörer av kutterspån vars produkter inte testats av SP.
Så här mycket material behövs för att nå en transmissionsförlust på 1 800 kilowattimmar per år om vindsbjälklaget är 100 kvm stort:
En tjocklek av 35 cm modernt isoleringsmaterial är fullt tillfredsställande ur isoleringssynpunkt. Om man istället väljer en tjocklek på 45 cm för alla material får vi följande transmissionsförluster:
Om varje kilowattimme kostar 1 krona skiljer det alltså bara 250 kr per år för 100 kvadratmeter om man jämför en modern isolering på 35 cm med en som är 45 cm tjock. Om man minskar sågspånsisoleringen till 45 cm kostar det 700 kr mer per år. Så tjock sågspåns-isolering finner
man vanligtvis inte heller i äldre hus. Det var brukligt att bara fylla utrymmet mellan bjälkarna vilket i bästa fall gav 20 cm tjocklek. Om man tilläggsisolerar ett sådant bjälklag med Cuttercut till en sammanlagd tjocklek av 45 cm får man transmissionsförlusten 1900 kwh per år och en besparing på 750kr.
Uteluftsventilerade vindsutrymmen över vindsbjälklag, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
Lösull – Enkel och effektiv isolering, Råd & Rön nr 8, september 2002
Carl-Eric Hagentoft, Vandrande fukt Strålande värme – så fungerar hus, Studentlitteratur 2002
KONTAKTA OSS
Med bred kunskap, lång erfarenhet och mycket god service
tar vi oss an alla typer av uppdrag, stora och små.
AB Värmecenter i Umeå
Yttertavle 50B
905 96 Umeå
Telefon: 070-340 03 15
E-post: info@abvarmecenter.se
Producerad av CC Mediakonsult